Högtrycksspolning i Malmö

Malmö är en stad där avloppsstammarnas ålder varierar kraftigt från kvarter till kvarter, och det märks direkt när vi ska högtrycksspola. Runt Davidshall, i Sofielund och uppe kring Möllevången har många fastigheter fortfarande kvar sina ursprungliga gjutjärnsstammar kvar, ofta lagda vid sekelskiftet eller under de första decennierna av 1900-talet. Gjutjärn korroderar inifrån över tid, och det bildas en beläggning av rost, fett och kalk som gradvis gör rörets innerdiameter mindre och ytan skrovlig i stället för slät. Ett rör som en gång hade god kapacitet kan efter många decenniers drift ha en betydligt trängre öppning, och den skrovliga ytan gör dessutom att smuts och fett fastnar lättare nästa gång, vilket i sin tur påskyndar nästa stopp. I den typen av rör anpassas trycket därför nedåt och munstycket väljs för att såga genom beläggning snarare än att bara trycka undan en propp, eftersom ett för högt tryck i ett skadat gjutjärnsrör riskerar att göra mer skada än nytta om röret redan är försvagat av korrosion.

I de nyare delarna av Malmö, som Hyllie, Västra Hamnen och Limhamns nyare kvarter, ligger istället plaströr av senare årgångar, och där ser bilden annorlunda ut. Plast korroderar inte på samma sätt som gjutjärn, och rörväggen förblir i regel slät under hela sin livslängd om den inte har utsatts för yttre skada, rotinträngning eller felaktig fallriktning. Där kan vi ofta använda ett högre tryck och ett munstycke som är byggt för renspolning av ren yta, eftersom risken för att skada själva röret är betydligt lägre. Skillnaden mellan de två rörtyperna är alltså inte bara en fråga om ålder utan om helt olika strategier för hur högtrycksspolningen ska utföras, och det är en av anledningarna till att vi alltid bedömer rörmaterial och skick innan vi väljer tryck och munstycke, snarare än att köra samma inställning oavsett adress.

En annan sak som återkommer i innerstadens äldre fastighetsbestånd är att stopp som kommer tillbaka gång på gång sällan beror på ett enskilt föremål som fastnat. I stället är det själva beläggningen i det åldrade gjutjärnsröret som gör att avloppsvattnet rör sig långsammare och att fett, hår och annat organiskt material lättare fastnar på den skrovliga ytan. Att bara punktspola bort en aktuell propp löser då bara symptomet för stunden, medan stammen fortsätter att bygga upp ny beläggning tills nästa stopp uppstår, ofta efter relativt kort tid. Vid återkommande stopp i den här typen av bebyggelse rekommenderar vi därför en fullständig stamspolning av hela sträckan snarare än en enstaka punktinsats, eftersom det är beläggningen i hela röret som är den underliggande orsaken, inte ett enskilt hinder. Om spolningen visar att röret ändå är kraftigt skadat eller mycket smalt behöver vi filma stammen innan frågan om relining ens kan besvaras, men det är alltid inspektionen som avgör det, inte en gissning på plats.

Malmös täta innerstad ställer också praktiska krav på hur vi planerar själva arbetet. Kvarteren kring Möllevången, Sofielund och Davidshall har ofta smala gator, trånga innergårdar och begränsad eller reglerad parkering, vilket gör att spolbilen inte alltid kan ställas nära den brunn eller det utkastningsrör som ska användas. Det påverkar hur lång slang som behövs, var åtkomstpunkten till stammen finns och hur lång tid själva förberedelsen tar innan spolningen kan påbörjas. Ute i Hyllie och Västra Hamnen är gaturummet ofta rymligare och parkeringsmöjligheterna bättre, vilket gör angreppspunkten enklare att nå, men även där kan garage under mark eller gemensamma gårdar kräva extra planering. Vi bedömer alltid åtkomst och angreppspunkt vid bokning så att arbetet kan utföras så effektivt som möjligt när vi väl är på plats, men vi lovar aldrig en exakt framkörningstid i förväg eftersom det beror på var i Malmö uppdraget ligger och hur trafiken ser ut den dagen.