Stamspolning i Lund

Stamspolning skiljer sig från både akut rensning och enstaka högtrycksspolning genom att den görs planerat, uppgång för uppgång, innan problemet redan visat sig som ett stopp. I Lunds innerstad, där många fastigheter har stammar som aldrig dokumenterats ordentligt och där ägarbyten gjort att ingen längre minns när senaste spolningen skedde, är det första steget ofta att bara ta reda på vad som finns i marken. Fastigheter kring Clemenstorget och Mårtenstorget har i många fall byggts till och byggts om i omgångar sedan sekelskiftet, vilket betyder att en och samma stam kan bestå av flera generationers rörmaterial skarvade i varandra. Att spola en sådan stam kräver att vi vet var övergångarna sitter, eftersom ett tryck som är rätt för en modern anslutning kan vara för hårt för en hundraårig fortsättning några meter längre in.

I bostadsrättsföreningar på Norra Fäladen, Linero och Klostergården är utgångsläget ett annat: rören är jämnare i ålder, men antalet anslutna lägenheter per stam är högt, och belastningen därefter. En stam med femton anslutna kök bygger upp fettbeläggning betydligt fortare än en villastam med ett enda hushåll, och styrelser som väntar tills första lägenheten får stopp upptäcker ofta att flera andra redan haft problem utan att rapportera det. Att lägga in stamspolning som återkommande post, snarare än att invänta nästa jourlarm, är i praktiken den åtgärd som gör störst skillnad för föreningens driftbudget över tid — kostnaden per jourutryckning nattetid eller helg landar regelmässigt högre än vad en planerad spolning av hela huset hade kostat samma år. Här är det värt att komma ihåg att föreningen inte får göra rotavdrag för spolning av de stammar som föreningen äger tillsammans, till skillnad från en enskild medlem som beställer arbete i sin egen lägenhet.

Studentfastigheter i Lund, med sin höga omsättning av boende och sitt jämna slitage på köks- och toalettstammar, är en tredje grupp där stamspolning ofta planeras kring terminsväxlingarna. Sommaren, när många rum står tomma mellan avflyttning och inflyttning, är det tillfälle då vi kan komma åt stora delar av en fastighet utan att störa boende eller be var och en om tillträde enskilt. Fastighetsägare som planerar spolningen till det fönstret slipper dessutom den situation som annars är vanlig i korridorer med många boende: att ett enskilt hushåll nekar tillträde och tvingar fram ett andra besök för hela trappan. En återkommande fråga i Lund handlar om hur en åtgärd samspelar med kommande renoveringar. Planeras en badrumsrenovering eller ett stambyte inom några år är det sällan meningsfullt att lägga stora resurser på en permanent lösning i en del av stammen som ändå ska bytas ut, medan en enklare, tillfällig åtgärd kan vara fullt rimlig fram tills dess. Vi säger därför alltid till om vi ser att en investering riskerar att bli kortlivad, så att beslutet går att fatta med hela bilden klar för sig.

För fastigheter i Dalby, Södra Sandby, Veberöd och Genarp med eget avlopp är stamspolning sällan aktuellt på samma sätt som i en förening med kommunal anslutning, men principen är densamma: den ledning som går från huset till trekammarbrunnen mår bäst av att spolas ren med jämna mellanrum, särskilt om fastigheten ligger på en tomt med mycket rotsystem i marken från äldre träd. En spolning av den sträckan innan brunnen töms gör att hela mängden slam och löst material faktiskt når fram till brunnen i stället för att fastna på vägen och ge en falsk bild av att anläggningen fungerar sämre än den gör. I flerfamiljshus på Norra Fäladen, Klostergården och Linero är fettbeläggningen i köksstammen den vanligaste anledningen till att en stam behöver spolas oftare än vart femte år, och där ett hushålls vana att hälla stekfett i diskhon kan påverka hela uppgångens avlopp under lång tid innan problemet visar sig som ett stopp.