Högtrycksspolning i Hässleholm

Ett vanligt spolmunstycke, det som används mot fett och slam, är inte konstruerat för att ta sig igenom ett rotnät. Det sprutar vatten bakåt för att dra sig framåt och rengöra rörväggen, men mot rötter som vuxit tvärs över hela rörets tvärsnitt gör det lite mer än att skölja ytan. I Hässleholms trädtäta villaområden, där en stor andel av alla återkommande stopp har sin grund i just rötter, används därför ofta ett roterande skärande munstycke i stället — ett som klipper sönder rotmassan mekaniskt samtidigt som vattentrycket spolar bort det som lossnar. Det är en betydligt effektivare metod mot rötter än ett vanligt spolmunstycke, men det förutsätter att vi vet i förväg att det är rötter vi möter, inte en vanlig fettbeläggning.

Den kunskapen kommer normalt från en tidigare kamerainspektion eller från en historik av återkommande stopp på samma plats. Ett hus i de äldre delarna av Hässleholm, till exempel kring Centrum eller Läreda där lerrör fortfarande ligger kvar i marken, har ofta en eller ett par kända svaga skarvar där rötter återkommer år efter år trots upprepad rensning. Att spola just den punkten med ett skärande munstycke i stället för att invänta nästa akutstopp är ofta den enda åtgärden som håller ledningen öppen mellan de tillfällen då en mer permanent lösning, som relining, blir aktuell. Det förutsätter dock att skarven filmats någon gång tidigare, så att vi vet exakt var i ledningen munstycket ska sättas in.

I nyare villaområden som delar av Vinslöv och Sösdala, där ledningarna oftast är i plast, är rötter mer sällsynta men förekommer ändå kring enstaka skador eller dåligt utförda anslutningar. Där räcker det normalt med en enda grundlig spolning för att rensa ut befintlig rotmassa, medan ett hus i den äldre bebyggelsen med flera lerrörsskarvar kan behöva återkommande behandling med några års mellanrum för att hålla jämna steg med hur snabbt nya rötter hittar tillbaka till samma ingång. Skillnaden handlar alltså inte bara om huruvida rötter finns, utan om hur många potentiella ingångar ledningen har totalt sett.

Ett spolintervall som är anpassat efter rötter skiljer sig från ett vanligt fettintervall på ett viktigt sätt: det handlar inte om att förebygga att beläggning byggs upp, utan om att hålla en känd svag punkt fri innan roten hunnit växa till sig igen. Ett hus i Bjärnum eller Vittsjö med en dokumenterad rotbenägen skarv kan därför behöva spolas oftare än vad rörets allmänna skick annars skulle motivera, just för att den specifika punkten är känd sedan tidigare. Att sätta ett sådant intervall utan att veta var skarven sitter är gissningsarbete, vilket är skälet till att vi alltid rekommenderar en kamerainspektion innan ett återkommande spolschema läggs fast.

För fastigheter i Hässleholms tätort med normal framkörning på 70 till 100 minuter planeras ett återbesök för rotspolning gärna in strax innan den period på året då tillväxten brukar vara som störst, snarare än efter att stoppet redan uppstått. Att ligga steget före på det sättet kräver att man vet var problemet finns, vilket för de allra flesta hus med lerrör i marken innebär att en filmning redan gjorts vid ett tidigare tillfälle. Utan den kunskapen blir varje spolning ett svar på ett redan inträffat stopp i stället för en åtgärd som förebygger nästa.

Vattentrycket vid en högtrycksspolning kan justeras beroende på vad ledningen är gjord av och vilket skick den bedöms vara i. Ett äldre lerrör med redan rörliga skarvar tål i regel ett lägre tryck under längre tid än en modern, svetsad plastledning, eftersom fogarna i sig är den svaga punkten och ett för högt tryck riskerar att förvärra en rörelse som redan pågår i skarven. Det är ett skäl till att en spolning i äldre delar av Hässleholm ofta sker med större försiktighet kring exakt de fogar där rötter tidigare hittat väg in, snarare än med samma jämna tryck längs hela sträckan. En bedömning av rörets skick, gärna baserad på tidigare filmning, styr därför både vilket munstycke som väljs och hur hårt spolningen körs vid den specifika punkten.

Fett och rötter kan också förekomma tillsammans i samma ledning, särskilt i äldre villor där ett fettlager redan byggts upp innan en rot tagit sig in i samma skarv. I ett sådant läge räcker varken ett rent fettmunstycke eller ett rent skärande munstycke ensamt, utan spolningen behöver kombinera båda momenten: först bryta ner och spola bort fettbeläggningen för att komma åt skarven, och därefter skära bort själva rotmassan. Att inte känna igen kombinationen kan leda till att bara det ena problemet åtgärdas, medan det andra snabbt bygger upp ett nytt stopp på samma plats inom kort tid.